Åter från Koh Samui

Så här års råder det inga tvivel om att det är överlägset att ha sin lilla täppa att se om. Se hur körsbärsträdets knoppar sakta men säkert förvandlas till fullvärdiga blommor. Stirra på sina jordgubbsplantor och se om man har stoppat ner dem rätt och om de ger någon frukt. Det är också intressant att följa sina grannars projekt på andra sidan staketet när man själv tröttnat på att jobba för en stund.

Vi har snart varit hemma en vecka och jag har redan lyckats;

- tappa en dörr på foten och fått en blålila stortå på köpet

- bli hög på ångorna av kemiskt trä som jag lappat ihop trappan med

- få svår tinnitus på vänster öra efter framfarten med golvslipen, eller VEM är det som blåser infernaliskt i trumpet sedan dess? Tomten under trappan? (Oj, nu gör sig de kemiska träångorna påminda igen)

Vi hann ändå börja längta efter vårt lilla hem när vi var långtbortistan Bangkok. Efter ett besök i det fantastiska Jim Thompson House vill jag nu definitivt anlägga min egen djungel, skit i klimatzonerna, och ha en massa lotusblommor guppandes i små träbaljor lite här och var i trädgården. Lookie, lookie! Hau bjåttifull!